måndag 5 januari 2009

Jobbar i kapp....

Var hälsade.

På grund av mängden av helgdagar runt jul och den minimala fritid som jag haft under December har lett till att jag ligger efter. Men jag ska nog komma ikapp inom en snar framtid. Jag ska bara klara av Januari också, sen lugnar det ner sig. Eller gör de det? Bokrean kommer ju i slutet av månaden. Och jag ser bokrean som en av mina större helgdagar, trots att jag äger för många böcker redan nu. Men strunt i det.


Dags att resa tjugo år bakåt i tiden:


Minis hjärnstorm XI

Det är en sak som jag tycker är fel.

Hur kommer det sig att man måste vara 20 år för att få köpa ut på systemet, när man bara behöver vara 18 för att ta körkort?

Det borde egentligen vara tvärt om.

När en 18-åring enligt lag har rätt att beställa sprit på resturangen, varför ska han då inte få köpa sprit på systemet?

Dessutom, en 20-åring som har druckit sprit i två år har kanske ett bättre förhållande med spriten och bilen än en 20-åring som haft körkort i två år och just nu har fått börja köpa ut.


Jag måste erkänna att jag fortfarande står bakom grundtanken, men inte formuleringarna.

Vad menar jag med att det borde egentligen vara tvärt om? Hur kunde jag tro att man skulle bli en bättre bilförare bara för att man fick börja dricka tidigare? Och varför skulle man behöva vänta tills man var tjugo år innan man fick ta körkort. Kort sagt, mina argument höll inte då och håller inte idag.


Men vårt lands dubbelhet stör mig. Vi är myndiga vid arton år, men inte tillräckligt vuxna för att få köpa på systembolaget. Vi får gifta oss, skaffa körkort, göra lumpen, rösta i val men vi får inte köpa ut på systemet.

Försöker våra ledare säga, att det krävs mindre mognad att bestämma vilka som ska sitta i regeringen än för att köpa sprit. Detta resonemanget känns fel.

Nej, fram för en fullständig myndighetsdag. En dag då vi har rätt och skyldighet att göra allt. Dagen då vi blir fullvuxna medborgare av detta land.

söndag 4 januari 2009

Nytt år, nya texter.

Var hälsade.

Har haft allt för mycket att göra under de senaste veckorna, så jag har kommit efter med skrivandet. Men med lite flyt ska jag nog ha hunnit ikapp innan månadsskiftet.

Men jag måste erkänna att jag såg fram till nyår. Jag jobbade lite för mycket under December och skolarbetet blev lidande. Förhoppningsvis ska det bli bättre härdanefter.


Dags för en liten promenad i minnenas allé.

Minis Hjärnstorm X

"Moralen är död, länge leve moralen."


På detta jublande sätt börjar min hjärna fundera över ordet "moral".

Vad är moral för något?

Vad betyder det för något?

Har ordet någon betydelse alls?

Dessa frågor är mycket svåra att svara på.

Jag vet inte om jag har något bra svar på någon av frågorna, men jag har några funderingar.

För min del tycker jag att ordet moral används mest som ett bevis för sin egna perfekthet. (Till exempel hur många är det som inte har hört uttrycket att "ungdomen har ingen moral".

Denna mening kommer framförallt från den äldre eller den äldsta genrationen. Vad vill de säga med den här meningen?

Vill de säga att allt var perfekt på sin tid eller vad?

Vill de påstå att den genrationenär bättre än den yngre?

Varsågod och smält.)


Ännu ett bevis på att jag har lätt att tappa tråden när jag skriver. Jag hoppas att jag har blivit bättre med det på ålderns höst.

Men moral har alltid intresserat mig.

Jag tror att den har sitt ursprung i min kristna tro, från perioden då jag lämnade barnstadiet och försökte skapa mig en fungerande livsfilosofi.

Under mitt sökande insåg jag att man kan tolka Kristus undervisning på så många olika sätt. Och även om jag inte alltid höll med, så kunde jag inte säga att de hade fel alltid.

Och jag lämnade kyrkans trygga famn och gick ut i livet och träffade människor som inte var kristna, men som hade en moral som stod högre än många kristna. Och det fachinerade mig.

Och TV-tablåerna fylldes av program om livsstils cotching. Folk hade tappat bort sig och ville ha svar. Och vad de fick var skåpsmat, men i ny förpackning.

Och ju mer jag läst, såg och hörde, ju mer insåg jag att hur knôlig moralen är. Ingen vill vara en tråkig moralist, men samtidigt är det något som är väldigt fel med vår värld.

Ibland tror jag att människor behöver lagar och moral för att ha något att bryta emot. Kanske det är därför så många människor känner sig så förvirrade. När allt är tillåtet, vad ska man då bryta emot?

Men jag tror på moralen, den är inte död.

Jag vill ha en moral som ger mig vägledning genom livet.

En moral som ger mig ett hum om vad som är rätt och fel.

Något att luta mig mot och slippa tänka igenom varenda handlig som jag gör.

En moralgrund som jag kan använda som förklaring för mitt handlande.

Länge leve moralen.